Angloarab
Rasbeskrivning
Utseende
Mankhöjd: Medelstor, från 155 cm och uppåt.
Typ: Påfallande ädel med god resning. Storlinjerad, kvadratisk eller högställd.
Exteriör: Vackert huvud, lång, väl ansatt hals, liggande bog och markerad manke. Harmonisk överlinje med långt något sluttande kors och visst djup. Korrekta extremiteter.
Typ: Påfallande ädel med god resning. Storlinjerad, kvadratisk eller högställd.
Exteriör: Vackert huvud, lång, väl ansatt hals, liggande bog och markerad manke. Harmonisk överlinje med långt något sluttande kors och visst djup. Korrekta extremiteter.
Rörelser
Rena gångarter som är energiska, luftiga, bogfria och med gott påskjut. Taktmässig rörlig skritt med övertramp. Elastisk, taktmässig, lätt och schvungfull trav. Rund, välbalanserad och vägvinnande galopp.
Rena gångarter som är energiska, luftiga, bogfria och med gott påskjut. Taktmässig rörlig skritt med övertramp. Elastisk, taktmässig, lätt och schvungfull trav. Rund, välbalanserad och vägvinnande galopp.
Temperament
Livligt temperament med mycket framåtanda men ändå lätthanterlig och samarbetsvillig.
Livligt temperament med mycket framåtanda men ändå lätthanterlig och samarbetsvillig.
Lite historik om det angloarabiska fullblodet
Angloaraben har målmedvetet avlats fram i Frankrike sedan 1840-talet. Avsikten vara att få fram en arméhäst (jmf svenskt halvblod) som i en och samma hästras kombinerade de båda fullblodsrasernas fördelar. Det engelska fullblodets storlek, hoppförmåga och snabbhet samt arabernas klokhet, hårdhet och uthållighet. Granskar vi de internationella tävlingsresultaten måste man tillstå att det är en förstaklassig sportshäst i samtliga ridsportgrenar.
Angloaraben har målmedvetet avlats fram i Frankrike sedan 1840-talet. Avsikten vara att få fram en arméhäst (jmf svenskt halvblod) som i en och samma hästras kombinerade de båda fullblodsrasernas fördelar. Det engelska fullblodets storlek, hoppförmåga och snabbhet samt arabernas klokhet, hårdhet och uthållighet. Granskar vi de internationella tävlingsresultaten måste man tillstå att det är en förstaklassig sportshäst i samtliga ridsportgrenar.
Olika kombinationer för att få fram rasen angloarab:
1. Angloarab i kombination med Angloarab
2. Angloarab i kombination med Engelskt eller Arabiskt fullblod
3. Engelskt fullblod i kombination med Arabiskt fullblod
2. Angloarab i kombination med Engelskt eller Arabiskt fullblod
3. Engelskt fullblod i kombination med Arabiskt fullblod
4. Shagya-arab i kombination med Engelskt fullblod eller angloarab
5. Halvblod med högt fullblodsinslag (angloarab, engelskt fullblod, arabiskt fullblod eller shagya) i kombination med angloarab, engelskt fullblod, arabiskt fullblod eller shagya
Förstagångskorsningar
För att få fram tävlingshästar i hoppning, fälttävlan, jakt och kapplöpning föredras oftast ett större inslag av engelskt fullblod än av arabiskt fullblod.
För att få fram tävlingshästar i hoppning, fälttävlan, jakt och kapplöpning föredras oftast ett större inslag av engelskt fullblod än av arabiskt fullblod.
Det finns också många bra tävlingshästar som är ”förstakorsningar”. De har ofta den större typen av engelskt fullblodssto till mor och en rejäl arabhingst till far.
Exempel på en sådan ”korsning” är Tropic x, 6:a i VM i fälttävlan i Lexington USA 1978, född på Nya Zeeland. e. Shareef ox (Oran ox).
I Sverige har vi ett sådant exempel i angloaraben Tristan x, e. Bilbao ox u. Therese xx. Tristan x debuterade 1980 i svår hoppning och med en hel rad med placeringar som följd. Han reds även framgångsrikt i MSV dressyr.
Det finns idag ungefär 350 angloaraber i Sverige och det föds 5–10 angloföl om året. På 1990-talet föddes upp till 30 angloföl om året. I England finns ett tusental angloaraber och i Frankrike kan man ståta med omkring 10 000 anglos.
Tyskarna har också fått upp intresset för angloavel och i Polen har man länge experimenterat med olika kombinationer för
att få fram en förstklassig anglo.
Utmaningar för Svensk angloavel
Utmaningen för svensk angloavel rymmer flera aspekter:
Utmaningen för svensk angloavel rymmer flera aspekter:
Den första och största utmaningen är att få fler ston till angloaveln. Utan ston inga födda föl. Vi behöver fler uppfödare som ägnar sig åt angloavel. Vi skulle behöva ca 25-30 ston i avel/år. Stona kan vara av raserna angloarab, engelskt fullblod, arabiskt fullblod och Shagya-arab.
Den andra utmaningen är och har länge varit att få fram fler hingstar som kan verka i angloaveln och samtidigt ge avkommor som kan stambokföras i Riksstamboken. Genom SAAF:s nya reglemente (via ASHR) som gäller från och med 2013 finns inga egentliga begränsningar för användandet av hingstar för angloavel. Oavsett vilken hingst som är fader till fölungen är avkomman berättigad att föras i SAAF Riksstambok eller dess bilaga beroende på resultat i samband med avelsvärdering av fölungen då den blivit äldre. Däremot så rekommenderas att avelsvärderade och friröntgade hingstar används i första hand.
Den tredje utmaningen är att de föl som föds kommer ut och presterar på tävlingsbanan och på det sättet marknadsför angloaraben på ett för rasen fördelaktigt sätt.
Välkända på tävlingsbanorna
Anglon har genom årens lopp blivit en erkänd tävlingshäst utomlands.
Anglon har genom årens lopp blivit en erkänd tävlingshäst utomlands.
Främst utmärker den sig i internationellt i fälttävlan, hoppning, dressyr och distansridning. Trots att det i Sverige endast föds ett tiotal angloföl om året har flera av dem fina meriter från tävlingsbanorna
I Frankrike tävlar rasen även i egna slätlöp och steeplechase inom totalisatorspel. På den internationella rankinglistan från 1995 ligger angloaraben som ras på tredje plats i fälttävlan och på elfte plats i hoppning. Vid reportage från olika tävlingar anges tyvärr allt för sällan vilken ras hästen tillhör.
Bokstaven ”x” bakom hästens namn faller tyvärr allt för ofta bort i referat och många är dessutom okunniga om vad det betyder. Numera ser man också beteckningen AA efter en anglos namn och det betyder just Angloarab.
